ST Lucia

Fortfarande har vi en hel del sömn att ta igen och dessutom lyckades vi sista dagen på Atlanten,
bränna oss i solen så att solfeber och brända näsor/ryggar/läppar tar sin tribut. Vi hade nämligen sparat sötvatten till en dusch innan vi kom tillbaks till civilisationen och skrubbade av tre veckors "solbränna" och plockade samtidigt ned soltältet för att se snygga ut vid målgången. Då tog solenordentligt, tom på Sverker som ändå hade många månader sol i skinnet! Aj aj.

Sen kommer förstås fortfarande varje dag nya "familjemedlemmar" från vår brygga i Las Palmas ochdå måste dom bara hälsas välkomna med tutor och signaler, rompunch och champagne från morgontill kväll. Efter det ska alla detaljer i överseglingen diskuteras i över en öl eller så i sittbrunnen hos alla andra båtar som vi mött eller pratat med på radio under vägen. Så "jobbigt" har vi det! Samarbetet och kontakterna mellan båtarna är den riktiga behållningen – förutom att vi trivs och har det jättebra och solen värmen miljön seglingen och avkopplingen förstås… Vi har aldrig träffat så många trevliga och roliga människor av alla nationaliteter och åldrar som under de här veckorna.

Lite nytta gör vi faktiskt också eftersom reparationer och kompletteringar av utrustning alltid behövs.

En dag tog vi en heldagstur runt St Lucia tillsammans med Aigeas besättning i en hyrd "taxi".

Det blev verkligen en upplevelse. Vår chaufför hade överlevt i 20 år så det tog vi som ett gott betyg. Hur det gått till förstod vi inte efter dagens utfärd… Han kände i alla fall åtminstone 100 000 av de 150 000 som bor på ön och han hälsade på alla med tutningar och vrål. Varför han var fruktansvärt hes förstod vi precis.

Taxin är en av alla hundratals minibussar som i en oerhörd hastighet och med öronbedövande musik och tutningar tar sig fram på vägarna. De flesta går i sk linjetrafik dvs åker fram och tillbaks mellan samhällena och stannar där någon vill stiga på eller av. Finns det plats hoppar man in, finns det integör man det ändå för det finns alltid plats för en, två eller tio till. När man vant sig är det ett suveränt system och samma pris vart man än ska åka 1 EC dvs ca 3,50. Som taxi behövde vi dock inte stanna och plocka upp fler passagerare.

Nästa sida

Föregående sida

Tillbaka